Debattartiklar

Har du frågor om Emmaus Stockholms arbete så är du välkommen att ringa vår informationsansvariga Anna Nilsson på telefon 08-744 20 01, 0737-84 52 22.

"Riksdagsmajoritet vill pressa Israel"

Det finns en majoritet i riksdagen för hårdare press på Israel när det gäller att leva upp till mänskliga rättigheter. Det är dags att gå från ord till handling och frysa handelsförbindelserna med Israel, skriver företrädare för rättvisegrupper.

En ny undersökning som presenteras idag visar att det, redan innan attacken mot Ship to Gaza, finns ett stöd hos en majoritet av riksdagspartierna för att Sverige ska vidta åtgärder mot Israel. Många partier väljer att nedprioritera internationella politikområden i valrörelsen. Men det massmediala intresset och den folkliga upprördheten efter Israels attack mot hjälpkonvojen Ship to Gaza, visar att partierna inte längre kan ducka för att bekänna färg i frågor som handlar om global rättvisa. Attacken mot Ship to Gaza måste bli en anledning för våra partier att synliggöra sin Israelpolitik i valrörelsen och att gå från ord till handling.

Omvärldens fördömande av Israels attack mot hjälpkonvojen Ship to Gaza, kan få oss att tro att vi i Sverige alla har en och samma inställning till frågan om Israels ockupation av Palestina. Men det har vi såklart inte, partierna i Sveriges riksdag har inte varit ense om hur Israel ska bemötas.

I en uppdaterad bild av partiernas internationella politik med bäring på Israel som vi presenterar idag ser vi att det finns stöd hos båda blocken för en betydligt skarpare ton gentemot Israel.

Vi menar att Sverige behöver vara pådrivande i att ställa Israel till svars för de övergrepp man begår mot det palestinska folket. Därför har vi vänt oss till Sveriges riksdagspartier för att fråga dem om deras syn på hur ockupationsländer som Israel bör bemötas. Samtliga riksdagspartier har besvarat ett antal frågor och svaren är sammanställda i den nya undersökning som vi presenterar idag. Den visar att en majoritet av partierna vill föra en politik som sätter hårdare press på Israel.

I vår undersökning uppger alla partier utom Folkpartiet att mekanismer för att utkräva respekt för bland annat mänskliga rättigheter ska finnas med i internationella handelsavtal. Om sådana utfästelser blir reell politik innebär det ett positivt avsteg från tidigare linje som bland annat innebär att Sverige importerat vapen från Israel för runt en halv miljard kronor under 2000-talet; och att Israel trots sina upprepade och omvittnade brott mot mänskliga rättigheter fortsätter att ha förmånliga handelsavtal med EU.

En tydlig majoritet av Sveriges partier svarar även ja på frågan om Sverige ska ta initiativ till att sanktionera länder som svar på brott mot mänskliga fri- och rättigheter och underlåtelse att utreda misstankar om folkrättsbrott. Endast Centerpartiet svarar tydligt nej på den frågan medan Moderaterna vill ta ställning från fall till fall. Israel sa förra helgen nej till en FN-ledd internationell utredning om deras attack mot Ship to Gaza. Detta måste i linje med partiernas svar i vår undersökning innebära att frågan om sanktioner omgående tas upp i regering och riksdag samt på Sveriges initiativ i övriga internationella samarbeten där vi ingår.

Det finns en inkonsekvens i de borgerliga partiernas politik. I enkätsvaren förespråkar de att mekanismer för att utkräva respekt av mänskliga rättigheter ska finnas med i internationella handelsavtal, samtidigt som de inte är beredda att agera när Israel begår grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Vi utgår från att samtliga borgerliga partier ser den breda opinionen i Sverige efter attacken mot Ship to Gaza som en anledning att ompröva rimligheten att ingå handelsavtal med stater som ockuperar andra länder.

Även Socialdemokraterna är något svävande i enkätsvaren och behöver börja tala klarspråk och avvisa handelsavtal med länder som ockuperar andra länder i strid mot internationell rätt. Mona Sahlin sa så sent som den 31/5 att blockaden mot Gaza måste upphöra, att handelsavtalet mellan EU och Israel ska suspenderas och att den svenska militärattachén i Tel Aviv kallas hem. Vi hoppas att Socialdemokraterna följer upp dessa löften.

Undersökningens frågor ställdes till partierna från den 22 april till den 18 maj. Alltså strax innan attacken mot Ship to Gaza. Rimligtvis borde intresset för en politik som sätter hårdare press på Israel inte ha minskat efter övergreppen.

Vi förväntar oss att de svar majoriteten av riksdagspartierna gett oss inte stannar vid löften. Det krävs handling för global rättvisa och det måste synas i valet. Sverige måste frysa samtliga handelsförbindelser med Israel och verka för att omvärlden följer vårt exempel.

Israel har av förståeliga och legitima skäl blivit särbehandlat i efterdyningarna av andra världskriget. Men för att en förhandlingslösning på konflikten någonsin ska bli möjlig bör även Israels vänner sätta en gräns här och nu.

GABI BJÖRSSON

kanslichef Afrikagrupperna

CARMEN BLANCO VALER

vice ordförande Latinamerikagrupperna

ANNA NILSSON

informationsansvarig Emmaus Stockholm

Publicerad i Svenska Dagbladet den 13 juni 2010>>

Sju artister skriver ett upprop för Västsahara

”Sverige har en unik chans att avsluta 34 år av ockupation”

Nu är det halvtid. På torsdag har hälften av Sveriges tid som ordförandeland i EU runnit iväg.

Nu har regeringen tre månader på sig att sätta avtryck inom EU för lång tid framåt, det dröjer sju år tills Sverige får ordförandeklubban igen.

Vi har gått samman för att uppmana regeringen att använda detta unika tillfälle till att föra upp Västsaharakonflikten på den europeiska dagordningen för att få ett slut på Marockos ockupation av Västsahara.

Marockos ockupation har pågått i 34 år, i strid med FN-resolutioner och beslut från den Internationella domstolen i Haag. Situationen i de västsahariska flyktinglägren och inne i det ockuperade Västsahara blir alltmer ohållbar. Två generationer har vuxit upp i tältläger i Saharaöknen, utan utbildningsmöjligheter, utan framtidsutsikter, utan hopp. Bakom muren som Marocko byggt runt Västsahara växer deras unga kusiner och sysslingar upp under hårt tryck från den marockanska polisen och säkerhetstjänsten, där är det förbjudet att kritisera Marockos rätt till Västsahara. FN lovade en folkomröstning 1991 men den har fortfarande inte genomförts. Det finns i dagsläget en tydlig risk att konflikten kan komma att eskalera. Vi undrar hur länge det är möjligt att hålla tillbaka desperationen som vi ser växa hos den unga generationen västsaharier.

Sverige har genom ordförandeskapet i EU ett guldläge att bidra till ett slut på ockupationen. Utan en stark röst från EU så finns det inte mycket hopp om att konflikten kan lösas eller att dagens unga västsaharier ska få växa upp i frihet.

Vi har bjudit in alliansen och de rödgröna till debatt imorgon. Detta är den enda gången under EU- ordförandeskapet som de möts om Västsaharafrågan. Istället för att partierna gräver ner sig i ogenomtänkt blockpolitik så hoppas vi att de kommer samlas kring det faktum att Sverige i och med sitt EU-ordförandeskap har en möjlighet att återta rollen som ett fredsmäklande land.

Om konflikten ska få ett slut, om de mellanstatliga relationerna i nordvästra Afrika ska kunna normaliseras och om det västsahariska folket någonsin ska få sin frihet så är vissa åtgärder är helt nödvändiga. Därför lanserar Emmaus Stockholm idag de viktigaste fyra punkterna för ett fritt Västsahara.

• Folkomröstningen, som utlovades av FN 1991, måste genomföras omgående. En fri och rättvis omröstning är en förutsättning för att få slut på konflikten.
• EU:s fiskeavtal med Marocko måste avbrytas. Genom EU:s fiskeavtal tjänar Marocko stora pengar på att sälja ut västsahariska naturresurser. Sverige ska inte bidra till att Marocko berikar sig på ockupationen.
• Det humanitära stödet till de västsahariska flyktingarna måste ökas. För att lindra de hårda omständigheterna för flyktingarna så länge konflikten pågår måste Sverige inte bara behålla sitt humanitära bistånd, utan öka det. Det saknas både mat, kläder och mediciner i flyktinglägren.
• Sverige måste erkänna Västsahara. Afrikas sista koloni har rätt att få sin frihet. Här måste Sverige gå i bräschen för folkrätten.
  

Så länge västsaharierna tvingas leva under de eländiga och oacceptabla förhållandena som råder i flyktinglägren och inne i de ockuperade Västsahara behöver västsaharierna både praktiskt och politiskt stöd, genom klädsändningar och genom att ockupationen förs upp på den politiska dagordningen.

Vi gör detta gemensamma utspel för att vi tror att varje människa kan göra skillnad och bidra till en lösning på ockupationen av Västsahara. Vi kommer alla att skänka kläder till de västsahariska flyktingarna för att visa vårt stöd. Regeringen måste ta sitt ansvar och driva frågan inom EU och bidra till att ockupationen upphör. Själva tänker vi imorgon skapa debatt och samtidigt skicka iväg klädcontainer nummer 1036 från oss alla, till Västsaharas flyktingar. Solidaritet stoppas inte av nationsgränser.

Anna Nilsson, informationsansvarig Emmaus Stockholm
Stefan Sundström, artist
Melinda Wrede, artist
Regina Lund, artist
Kajsa Grytt, artist
Dennis Lyxzén, artist
Lo Kauppi, skådespelare och författare.
Mårten "Promoe" Edh , artist

Publicerad i Aftonbladet den 29 september 2009>>

 

Studentsolidaritet efterlyses

Just nu är studenter från Västsahara och Marocko hårt utsatta för repressalier från den marockanska polisen. Polisen har stormat universitet i Marrakech och torterat gripna studenter.
Emmaus Stockholm bjöd i april in den västsahariska studentaktivisten Rabab Amidane till Stockholm för att lyfta upp frågan om Marockos ockupation på dagordningen i Sverige. Vi menar att det är dags att bryta tystnaden kring att det fortfarande finns en koloni kvar i Afrika.
För många svenskar är Marocko ett semesterparadis med långa stränder och myllrande basarer. De flesta är troligtvis omedvetna om att pengarna de spenderar bidrar till den marockanska statens ockupation av Västsahara. Men illusionen av ett välkomnande turistparadis bryts när man hör om polisens brutala behandling av protesterande ungdomar på universiteten.

Marocko ockuperar sitt grannland Västsahara sedan 1975. De har i klassisk kolonialstil satsat på att bygga gruvor, hamnar och vägar i Västsahara för att underlätta exploatering av landets naturtillgångar. Den marockanska regimen säljer fiskerättigheter utanför Västsaharas kust till EU, exploaterar de stora fosfatfyndigheterna och säljer prospekteringsavtal till amerikanska och franska företag som borrar efter olja.
Däremot har man inte byggt ett enda universitet i Västsahara, så om du är ung i Västsahara och vill utbilda dig så måste du studera i Marocko. Som västsaharier vid ett marockanskt universitet är du utsatt. De flesta försöker dölja sin västsahariska dialekt eftersom lärarna registrerar västsaharier och lämnar uppgifter om dem till polisen. För att pressa studenter att visa sitt ursprung så brukar lärare vid muntliga tentor lägga till en fråga i slutet; Finns det ett land som heter Västsahara? Svarar du ja så blir du kuggad på tentan och registrerad hos polisen.

Marockansk lag förbjuder kritik mot landets rätt till Västsahara. Du får inte ifrågasätta ockupationen, inte dela ut flygblad för ett fritt Västsahara, inte visa den västsahariska flaggan. När studenter ordnade ett fredligt protestmöte på campus i Marrakech förra året stormade polisen universitetet, misshandlade alla som deltog och knuffade ut tre studenter från fjärde våningen på campus. De två som överlevde är delvis förlamade och har svåra skador för resten av livet. Vid ett annat tillfälle förde polisen de gripna till en underjordisk poliscentral där tortyrcellerna ligger rakt under den stora basaren i centrala Marrakech. Samtidigt som studenterna svältes och torterades hörde de skratt och sång uppifrån basaren.

Rabab har fortsatt att agitera för ett fritt Västsahara trots att hon blivit både gripen och misshandlad av den marockanska polisen. Hon är ett enastående exempel på att var och en kan göra skillnad. Hon visar att det går att utmana de rådande strukturerna och hon och de andra som kämpar för ett fritt Västsahara förtjänar vårt stöd.
Så vad kan man göra här i Sverige? Som student kan du peppa dina lärare att ta upp Marockos ockupation i undervisningen. Är du aktiv i studentkåren kan du arbeta för att ni ska starta ett samarbete med en studentorganisation i Marocko, till exempel på universitetet i Marrakech. Du kan låta bli att resa som turist till Marocko. Om du skänker kläder och prylar till oss på Emmaus och handlar i vår butik så är det en praktisk solidaritetshandling. Vi skickar kläder och pengar till den västsahariska befrielserörelsen Polisario sedan många år. Att handla hos oss är ett konkret stöd till västsaharierna och deras kamp eftersom det skapar resurser till Västsaharas folk. Ordna en klädinsamling i din klass, ditt kvarter, på universitetet.

Studenter har en lång tradition av att ställa upp för varandra, oavsett var de bor i världen. Solidaritet kan inte stoppas av nationsgränser. Rätten till utbildning är en mänsklig rättighet och den är universell. Det är hög tid att fler ger sig in i kampen för att hjälpa Västsaharas studenter att få rätt till utbildning och rätt till ett fritt och självständigt Västsahara.

Emmaus Stockholm
Anna Nilsson, informationsansvarig

Publicerad i Gaudeamus den 9 september 2009 >>

Östgötar kan stoppa ockupationen av Afrikas sista koloni

Om inte Sverige tar upp frågan om Marockos ockupation av Västsahara under EU-ordförandeskapet sätter vi egenintresset framför folkrätten, skriver ANNA NILSSON, informationsansvarig på Emmaus och JAN STRÖMDAHL, ordförande Föreningen Västsahara.

I dagarna är det en månad kvar till EU-valet och ytterligare en knapp månad till Sverige tar över EU:s ordförandeklubba. En fråga som borde vara brännande aktuell, men som EU och politikerna sopar under mattan är frågan om Afrikas sista koloni - Västsahara. Marocko ockuperar Västsahara och säljer naturtillgångar från det ockuperade området till EU. I god tro riskerar östgötar att konsumera fisk och tomater från ockuperade områden där mänskliga rättigheter kränks.

Marocko har sedan 2005 sålt fiskerättigheter utanför sitt grannland Västsaharas kust till EU. Detta sker i strid med folkrätten och FN:s artikel 73 som tydligt säger att det är ett lands befolkning som ska avgöra hur naturresurserna ska användas. Västsahara är enligt FN inte avkoloniserat. Det finns med andra ord, tvärtemot vad de flesta tror, fortfarande en koloni i Afrika. Många decennier efter att alla andra länder i Afrika befriade sig från kolonialismen.

Marocko ockuperar större delen av Västsahara sedan 1975. Två tredjedelar av befolkningen flydde för att undkomma invasionen. De bor sedan dess i flyktingläger långt ute i Saharaöknen under omänskliga förhållanden. De har inga möjligheter till försörjning och är helt beroende av utländskt bistånd.

Under FN:s ledning kom den västsahariska befrielserörelsen Polisario och Marocko överens om vapenvila 1991. I fredsplanen ingick ett löfte om att en folkomröstning skulle genomföras om Västsaharas framtid. Det löftet har fortfarande inte infriats.

Det råder inget tvivel om rättsläget: Västsaharierna har enligt Haagdomstolen rätt till sitt land och ockupationen strider mot folkrätten. Dessa omständigheter är inte okända för politikerna inom EU. Att EU trots det väljer att köpa fiskrättigheter i västsahariska vatten via ockupationsmakten Marocko betyder att EU sätter sina egna intressen framför folkrätten.

Om Sverige med anständighet ska kunna tala om mänskliga rättigheter vid EU-ordförandeskapet behöver följande tre punkter föras upp på dagordningen:

* Folkomröstningen om Västsaharas framtid måste komma till stånd.

* EU:s fiskeavtal med Marocko måste hävas. Omförhandlingarna inför nästa femårsavtal börjar i höst så det är under Sveriges ordförandetid som frågan måste upp på bordet.

* EU:s allt tätare samarbete med Marocko via olika avtal måste stoppas så länge det ockuperade Västsahara inkluderas i avtalen.

När partierna nu drar igång sina kampanjer inför EU-valet så uppmanar vi alla östgötar att ta reda på vilka partier och kandidater som ställer upp på de här tre punkterna. De är viktiga steg i riktning mot ett fritt och självständigt Västsahara.

Anna Nilsson

Jan Strömdahl

Publicerad i Östgöta Correspondenten den 6 maj 2009 >> 

 

Västgötar kan stoppa ockupationen av Afrikas sista koloni – Västsahara

Västsahara är Afrikas sista koloni. Marocko ockuperar Västsahara och säljer naturtillgångar från det ockuperade området till EU. I god tro riskerar västgötar att konsumera fisk och tomater från ockuperade områden där mänskliga rättigheter kränks.

Publicerad i Borås Tidning den 7 maj 2009 >>

 

EU fortsätter svika Västsahara. Västerbottningar kan stoppa ockupationen av Västsahara.

Västsahara är Afrikas sista koloni. Marocko ockuperar Västsahara och säljer naturtillgångar från det ockuperade området till EU. I god tro riskerar västerbottningar att konsumera fisk och tomater från ockuperade områden där mänskliga rättigheter kränks.

Publicerad i Västerbottens-Kuriren den 7 maj 2009 >>

 

Stoppa ockupationen av Afrikas sista koloni

Västsahara är Afrikas sista koloni. Marocko ockuperar Västsahara och säljer naturtillgångar från det ockuperade området till EU. I god tro riskerar sörmlänningar att konsumera fisk och tomater från ockuperade områden där mänskliga rättigheter kränks.

Publicerad i Eskilstuna-Kuriren den 7 maj 2009 >>

 

Småland och Västsahara

Västsahara är Afrikas sista koloni. Marocko ockuperar Västsahara och säljer naturtillgångar från det ockuperade området till EU. I god tro riskerar smålänningar att konsumera fisk och tomater från ockuperade områden där mänskliga rättigheter kränks.

Publicerad i Barometern Oskarshamnstidningen den 7 maj 2009 >>

 

Masar kan stoppa ockupation av Västsahara

Västsahara är Afrikas sista koloni. Marocko ockuperar Västsahara och säljer naturtillgångar från det ockuperade området till EU. I god tro riskerar dalmasar att konsumera fisk och tomater från ockuperade områden där mänskliga rättigheter kränks.

Publicerad i Dalademokraten den 28 maj 2009.