Västsahara-boksläpp i Emmaus Stockholms butik

Monica Zaks ungdomsroman Dansa med strutsar släpps i september. Boken är en fristående fortsättning på Pojken som levde med strutsar (2006). I Dansa med strutsar har Hadara, som växte upp i en strutsfamilj, blivit tonåring.

Dansa med strutsar, Fagus Förlag (2015)

Dansa med strutsar, Fagus Förlag (2015)

”Hadara har funnits, hans son Ahmed Hadara hittade jag i flyktinglägren. Det var där han och många andra flyktingar berättade om sina möten med Hadara, historier som jag byggt min bok på”, säger Monica Zak.

Den 21 september hade Monica Zak boksläpp i Emmaus Stockholms butik. Då läste författaren ur boken och det bjöds på dryck och tilltugg.

Pojken som levde med strutsar har sålts i 30 000 exemplar i Sverige och översatts till arabiska, franska och spanska. I Dansa med strutsar skildras öknen, strutsarna och den västsahariska kulturen.

Monica Zak har gjort flera researchresor, både till flyktinglägren och det befriade Västsahara, där Hadaras son bor numera, och det ockuperade Västsahara.

”Jag insåg vid mitt senaste besök i flyktinglägren att Hadara blivit en symbol för västsahariernas kamp för ett fritt Västsahara”, säger Monica Zak.

Läs mer: Dansa med strutsar – Monica Zak berättar bakgrunden

Naturresursernas förbannelse – Sveriges ansvar i Västsahara

Emmaus Stockholm arrangerade tillsammans med Olof Palmes Internationella Center och Afrikagrupperna ett seminarium den 3 juli i Almedalen.

Just nu letar man olja utanför Västsaharas kust i strid med internationell rätt. En första provborrning gjordes i december 2014 av det amerikanska företaget Kosmos Energy och idag har i stort sett hela det ockuperade Västsahara getts till oljebolagen eller ligger ute på marknaden, färdiga för försäljning. Alla licenser tecknas med det marockanska oljebolaget ONHYM. Det franska bolaget Total, där både Folksam och AP-fonderna har investeringar, gör än så länge utforskningar kring oljan men har ännu inte börjat utvinna. Detta menar investerarna, är grunden till att de kan fortsätta ha investeringar i Total. Man hänvisar till FNs förre rättschef Hans Corells uttalande 2002 som säger att om vidare utforskning och utvinning görs, utan västsahariernas samtycke, så bryter det mot internationell rätt.

Erik Hagen, ordförande WSRW:
– Det ligger i ett oljebolags natur att vilja ta upp olja om man hittar den. Det är väldigt svårt att protestera i det ockuperade Västsahara. Att organisera sig är förbjudet. I flyktinglägren har det varit 20 demonstrationer bara i år men ingen ser det.

Annika Söder, Kabinettssekreterare UD, berättar sedan om att en översyn över Sveriges politik i Västsaharafrågan håller på att göras nu och den beräknas vara klar i slutet av 2015.
– Vi har en stor majoritet i riksdagen för att vi ska gå framåt i erkännandefrågan. Vi tittar på olika komponenter och gör en översyn över vad som är bästa vägen framåt för att få ett slut på ockupationen och säkra Västsaharas självbestämmande.

Angående investeringar och folkrätt svarar hon,
– När det gäller företag har vi generellt en positiv utveckling och regeringen har ett väldigt bra samarbete med företagen i Sverige om hållbart företagande. Vi försöker utifrån folkrättsliga grunder ha en diskussion med företagen och det är bra. Hans Corell har sagt i sina utlåtanden att det är möjligt att göra undersökningar men det är inte möjligt att exploatera naturresurser. Det är en viktig gräns att dra. Och man kan också lägga till politik och moral och ha en diskussion om att även hålla sig undan från att göra undersökningar, men där har inte regeringen någon folkrättslig grund att stå på.

Hon säger vidare att man ska föra en diskussion kring ursprungsmärkning precis som man gjort när det gäller Israel och Palestina.

Både John Howchin, generalsekreterare på AP-fondernas etikråd och Carina Lundberg Markow, chef för ansvarsfullt ägande på Folksam menar att det är bättre att stanna kvar som en ”bra” investerare och försöka påverka istället för att avinvestera. När det bara finns investerare kvar som inte bryr sig om mänskliga rättigheter så kommer utvecklingen gå åt fel håll. Men båda är tydliga med att så fort de första dropparna borras upp så kommer man att avinvestera.

Marie Baumgarts, hållbarhetschef på Tele 2, säger angående det roamingavtal som finns med Marocko där Västsahara ingår:
– Vi har ett ansvar för det här också. Ett moraliskt ansvar. Det är vi som äger problemet och den kommunikationen. Vi behöver roaming. Hela processen tog tre månader och vi ändrade även i Krim, Israel och Palestina och Västsahara.

Annika Söder avslutar med att säga,
– Jag tror att svenska företag kommer att tjäna på det jobb de gjort kring MR-frågor och miljö. Det finns en flytande skala i mänskliga rättigheter och i många fall kan det vara bra att se över de moraliska aspekterna och avstå från områden där det inte är glasklart.

Medverkande: Annika Söder, S, Kabinettssekreterare, Utrikesdepartementet, Carina Lundberg Markow, Chef ansvarsfullt ägande, Folksam. John Howchin, Generalsekreterare, AP-fondernas Etikråd. Marie Baumgarts, Hållbarhetschef, Tele 2. Erik Hagen, Western Sahara Resource Watch.

Vem har rätt till oljan i Västsahara?

Investeringar ger bränsle åt konflikten
Ett viktigt motiv till Marockos ockupation är Västsaharas rika naturtillgångar. Västsaharas olja är föremål för avtal mellan Marocko och internationella företag. Svenska pensionsfonder investerar i oljesökande företag och stödjer därmed ockupationen ekonomiskt.
Den 11 december hölls ett seminarium i riksdagen om sökandet efter Västsaharas olja, hur det bryter mot folkrätten och vad Sverige kan göra. Talade gjorde Erik Hagen, ordförande Western Sahara Resource Watch (WSRW), Pål Wrange, professor i folkrätt, och Aliyen Kentaoui, Polisarios representant i Sverige. I panelen deltog riksdagspolitikerna Hillevi Larsson, S, Bodil Ceballos, MP, och Ulrik Nilsson, M. Samtalet modererades av Tobias Smedberg, Agenda Pr. Seminariet arrangerades av Riksdagens Västsaharanätverk och Emmaus Stockholm.

Bodil Ceballos, Riksdagens Västsaharanätverk, och Julia Finér, Emmaus Stockholm, hälsade välkomna. Erik Hagen inledde av talarna och berättade att han arbetat med oljefrågan sedan 2002. Han beklagade att fiskeavtalet gick igenom dagen innan, på dagen för mänskliga rättigheter.
– Naturresursutvinningen påverkar demografin starkt eftersom marockaner flyttar in i Västsahara. Utvinningen av resurser, exempelvis fosfaten, gynnar marockaner och inte lokalbefolkningen i fråga om arbetstillfällen och inkomst.
År 2001 utfärdade Marocko oljelicenser till det franska oljebolaget Total SA. 2002 uppgav FN att ytterligare prospektering i Västsahara skulle vara i strid med internationell rätt och medan åtta oljebolag dragit sig ur genomför Total fortfarande geologiska undersökningar och tecknade nytt avtal så sent som 2012.
– Många är de västsaharier som ständigt demonstrerar i Västsahara mot verksamheten. De vill inte ha utvinningen och det gynnar inte dem.
Värdet på svenska AP-fondernas innehav i Total uppgår till cirka 700 miljoner kronor. WSRW rekommenderar Total att åtminstone tillämpa miniminormer för företags sociala ansvar, CSR. Erik Hagen berättade om det norska exemplet där staten rekommenderat företag och fonder att inte verka eller investera i Västsahara.
– Norska pensionsfonderna sade att investeringar legitimerar Marockos överhöghet och dessutom underminerar FN:s fredsprocess.
Det säger folkrätten
Pål Wrange redogjorde sedan för hur FN:s dåvarande rättschef Hans Corell 2002 konstaterade att naturresursutvinning i Västsahara endast får ske om det är i enlighet med folkets vilja och intresse.
– Marocko har olagligen ockuperat Västsahara och det är ett icke-självstyrande område. Västsaharierna har därmed rätt till självbestämmande. Total liksom EU har slutit avtal med en part som egentligen inte har rätt till territoriet. Det innebär ett folkrättsbrott.
Aliyen Kentaoui, Polisarios representant i Sverige, samtalade med moderator Tobias Smedberg. Han ville självklart tala om fiskeavtalet mellan EU och Marocko som slöts dagen innan och underströk att mer än 200 EU-parlamentariker faktiskt röstade emot avtalet. När mäktiga företag involveras ekonomiskt blir det ännu mer komplicerat att lösa konflikten politiskt, menar Aliyen Kentaoui.
– De mänskliga rättigheterna får kliva åt sidan för ekonomiska intressen, vilka alltid är källan till kolonisering.
Aliyen Kentaoui underströk att varken Total eller EU har konsulterat Polisario innan prospektering och utvinning.
– Ett starkt stöd till fredsprocessen vore att erkänna Västsahara. Och pengarna, som betalas till Marocko i och med avtalen, kunde läggas i en fond åt västsaharierna. Det kunde ge ekonomiskt stöd till de biståndsberoende flyktinglägren.
Företagsansvar eller rättsliga skyldigheter
Efter dessa inledande anföranden följde paneldiskussionen. Det första som panelen gärna ville kommentera var fiskeavtalet mellan EU och Marocko som slöts dagen innan.
– Det strider mot folkrätten. Tidigare har EU sagt nej till avtalet och fast avtalet denna gång ser likadant ut har det ändå gått igenom. Man har inte tillfrågat västsaharierna och avtalen ligger heller inte i deras intresse, sade Hillevi Larsson.
– Folkrätten måste vara överordnad allt. Därför måste fiskeavtalet också anses felaktigt, även om det var ett demokratiskt beslut i EU, sade Ulrik Nilsson.
Ulrik Nilsson fick då frågan om inte folkrätten borde vara överordnad vid pensionsfondernas investeringar.
– Det är en komplicerad situation eftersom svenska pensionsfonders intressen och avkastning vägs mot mänskliga rättigheter. Istället för att göra det till ett politikeråtagande borde vi ålägga jurister att se på hur företag kan ställas till svars.
Bodil Ceballos ville också se lagändringar men lade också ansvar på politikerna vad gäller frågan om Västsaharas framtid.
– Varför erkänner inte regeringen Västsahara? Jag kan tänka mig en lägre pension om det innebär att jag inte bryter mot folkrätten. Vi måste skapa ett regelverk där även företag hålls ansvariga, sade Bodil Ceballos.
Ulrik Nilsson replikerade att politiker inte ska lägga sig i för mycket vad gäller handel och företag.
– Vi måste lita till moralen hos företagen, sade Ulrik Nilsson.
Det norska exemplet
Moderatorn påminde deltagarna om hur Norge valt att hantera frågan. De har gått ut med en rekommendation till investerare och företag om att inte investera eller verka i Västsahara så länge konflikten pågår.
– Det är en bra idé om stater ställer krav på företag och investerare för det innebär större påverkan. Företag ska hålla sig utanför ockuperad mark och om de ändå är där så ska de ha konsulterat befolkningen, sade Hillevi Larsson.
– Men det är komplicerat att veta vem som ska hållas ansvarig vid företags verksamhet eftersom de verkar över gränser med många ägare och i mångas intressen, replikerade Ulrik Nilsson.
Ulrik Nilsson avslutade med att säga att han vill se en folkomröstning om framtiden i Västsahara. Hillevi Larsson underströk att det viktigaste är ett svenskt erkännande och att avinvestera.
– Alla avtal över Västsahara som finns idag bryter mot folkrätten. Dessutom borde vi arbeta för en märkning av produkterna.
Bodil Ceballos höll med om att det viktigaste nu är att erkänna Västsahara.
– Sen vill vi ha en garanti för att Västsahara äger sina egna naturresurser och att företagen lever upp till de mänskliga rättigheterna. Vi vill också se utökat bistånd till Västsahara för att bygga upp alternativa, gröna, energikällor.

Rapporten Totally Wrong kan laddas ner från Emmaus Stockholms hemsida

Vem gynnar fiskeavtalet? WHO BENEFITS FROM THE FPA?

Emmaus Stockholm arrangerade ett seminarium i Europaparlamentet den 26 November 2013. Det behandlade det nya fiskeavtalet (FPA) mellan EU och Marocko och dess överensstämmelse med de mänskliga rättigheterna.
Talade gjorde Brahim Dahane, Västsaharisk människorättsförsvarare och tidigare vinnare av Per Anger priset för sitt arbete för främjandet av mänskliga rättigheter. Lars Schmidt, svensk journalist och en av författarna till boken ”Tyst territorium” där han undersöker konsekvenserna av fiskeavtalet.
Pål Wrange, Professor i internationell rätt, Stockholms universitet.

Finansierar svenska pensionspengar ockupationen?

Under ett seminarium på Medelhavsmuseet den 16:e oktober mötte författarna och journalisterna Fredrik Laurin och Lars Schmidt AP-fondernas Christina Kusoffsky Hillesöy och Folksams Carina Lundberg Markow. Seminariet kom att handla om Sveriges inblandning, genom investeringar, i ockupationen av Västsahara.

”Vi känner till problemen i Västsahara till stor del och har fört dialog med fosfatbolaget Potash Corp. sedan 2010. De kunde inte bevisa att utvinningen av naturresurser skedde i västsahariernas intresse och då drog vi oss ur”, sade Christina Kusoffsky Hillesöy, ordförande i AP-fondernas etikråd. Hillesöy lade dock till att hon inte tycker att det behövs en lagstiftning kring investeringarna utan att vi tvärtom kan göra mer skillnad genom investeringar, i exempelvis oljebolaget Total.

AP-fonderna hade två veckor innan seminariet klargjort att de säljer aktierna i två företag som är kopplade till fosfatutvinning i det ockuperade Västsahara. Samtidigt har de dock kvar aktier för sammanlagt ca 700 miljoner kronor i Total. Total letar olja utanför Västsaharas kust, ett brott mot folkrätten om inte den västsahariska befolkningen samtycker.

Läs mer

Finansierar svenska pensionspengar ockupationen av Västsahara?

Marocko ockuperar sedan 1975 Västsahara. Halva befolkningen lever i flyktingläger i Algeriet och de västsaharier som bor kvar har blivit andra klassens medborgare i sitt eget land. Oppositionella förföljs och fängslas.

I boken Tyst Territorium – sju reportage om Västsahara beskriver författarna Fredrik Laurin och Lars Schmidt situationen i det ockuperade Västsahara och ockupationens kopplingar till Sverige. Läs mer

Tyst territorium – Författarsamtal om Västsahara

emmaus_annons_bokmassan

Handel med ockupationsmakten, för vems vinning?

Under Emmaus Stockholms Almedalenseminarium ”Västsaharafrågan inför valet 2014” den 2:a juli 2013 deltog representanter från M, Kd, Fp, C, Mp, S och V.

Lars Schmidt som är en av författarna till boken Tyst territorium – sju reportage om Västsahara, inledningstalade. Schmidt talade om den pågående naturresursstölden från Västsahara, exempelvis genom utvinning av fosfat, vilket hamnar i Europa och Sverige. FN:s dåvarande rättschef Hans Corell, slog redan 2002 fast det olagliga i att exploatera naturresurser från koloniserade områden om det inte sker med invånarnas godkännande och gynnar befolkningen. Schmidt underströk att exploateringen inte kommer västsaharier till dels.

–  Marockanska staten är världens största exportör av fosfat. Den som kontrollerar fosfatproduktionen har stor makt och idag ligger den makten hos kung Muhammed IV, sade Schmidt och höll upp en påse fosfatsand från gruvan Bou Craa i ockuperade Västsahara. Fosfatsand som tagit sig till Europa för försäljning.

Läs mer

Västsahara på gränsen till krig – debattstafett om Sveriges agerande för Västsahara

Mitt under Almedalsveckan, onsdagen den 6 juli, arrangerade Emmaus Stockholm en stor debattstafett om Västsahara med representanter från M, Kd, Fp, C, Mp, S och V.

Läs mer

Regeringen tog emot namninsamling

Exakt hundra dagar efter valet lämnade Global Rättvisa över sin namninsamling till regeringen. Mer än 6000 personer hade skrivit under förslaget på fyra konkreta åtgärder för en mer rättvis och hållbar värld. Läs mer

Vid frågor

Har du frågor om Emmaus Stockholms arbete så är du välkommen att kontakta informationsansvarig Anna Hakami på telefon 0737-84 52 22 eller skicka e-post: anna.hakami(at)emmausstockholm.se.

Vill du skänka

Kalendarium

Sep
27
ons
09:00 Rapportlansering: Svensk inbland...
Rapportlansering: Svensk inbland...
Sep 27 kl. 09:00 – 10:30
Rapportlansering: Svensk inblandning i plundringen av Västsahara @ Postmuseet, lokal Brevlådan. | Stockholms län | Sverige
Välkommen till rapportlansering: SVENSK INBLANDNING I PLUNDRINGEN AV VÄSTSAHARA  En ny rapport visar hur svenska företag bidrar till folkrättsbrott i ockuperade Västsahara. Gällande Västsahara har dessutom handelsfrämjande statliga organisationer i de flesta fall inga policys.[...]
Kontakt
Stöd vår verksamhet. Betala in till vårt postgironummer, 90 03 97-1. Tack för ditt stöd!
Klicka här för att läsa om Svensk Insamlingskontroll. Extern länk till deras hemsida.