Pressmeddelande

Feminism i de västsahariska flyktinglägren

Nyligen besökte Senia Bachir Abderahman Stockholm. Hon är född och uppvuxen i flyktinglägren i sydvästra Algeriet, där hennes familj har bott sedan 42 år tillbaka, då Marocko invaderade deras hemland Västsahara. Onsdag den 19 april ordnade vi ett samtal i vår butik med Senia Bachir Abderahman, Emmaus Stockholms informationsansvarig Anna Hakami och publik. Det blev ett interaktivt möte med diskussion kring Västsaharafrågan, kvinnors framträdande roll i flyktinglägren samt utmaningar för dagens unga västsahariska kvinnor.

För att få en verklig förståelse för det västsahariska folkets situation bör man besöka flyktinglägren belägna i den algeriska öknen, menar Senia Bachir Abderahman. Området kallas ”Djävulens trädgård” i och med dess karga landskap och stora temperaturskillnader mellan natt och dag och sommar och vinter. Då det västsahariska folket flydde hit 1975-76 fanns ingenting. Men i och med Marockos fortsatta ockupation av hemlandet påbörjades en samhällsuppbyggnad. För att stå fortsatt enade som nation, har det västsahariska folket byggt upp ett nationellt system mitt ute i öknen.

Senias skolgång påbörjades i flyktinglägren, senare på internatskola i Algeriet och efter det andra året i högstadiet fick hon ett stipendium och plats på en skola i Norge. Där lärde hon sig engelska, vilket ledde henne till universitetsstudier i USA. Efter det arbetade hon i Sverige en kortare period och sedan tillbaka till Norge för en magisterexamen. Idag arbetar hon på Afrikanska Unionen (AU) i Addis Abeba, Etiopien.

Sedan 1984 har Västsahara varit medlem i AU (dåvarande AUO), i och med deras inträde lämnade Marocko unionen. Trots att inga länder erkänner Marockos ockupation av Västsahara, har Marocko i år, efter skickligt lobbyarbete, återvänt som medlem i AU. Senia bedömer återkomsten som negativ och tycker man bör ställa sig frågan ”varför valde de att återvända nu och inte innan?”. Samtidigt menar hon att det ska bli spännande att se vad som kan hända då en ockupationsmakt sitter vid samma bord som det land de ockuperar.

På grund av striderna mellan Marocko och Västsahara blev kvinnors roll i flyktinglägren speciell. De västsahariska kvinnorna var de som distribuerade den hjälp som kom utifrån och byggde upp lägren – tält, skolor, sjukhus, politiska system och civilsamhällsorganisationer. De västsahariska kvinnorna skötte även samhällets administrativa rutiner och diplomatiska ärenden för att belysa den pågående konflikten. De utbildade sig, blev lärare – än idag består skolsystemet till 95 procent av kvinnor. Inom sjukvården förekommer mestadels kvinnliga sjuksköterskor och många läkare är kvinnor. Senia förklarar att det samhälle kvinnorna byggde upp, förenade folket trots krig och mycket svåra förhållandena.

Senia som för tillfället inte bor i lägren, berättar dock att hon ser en beklaglig, bakåtgående trend vad det gäller jämställdhet i det västsahariska samhället. Ursprungligen var folket nomader och deras samhällen matriarkat. Efter många år av liv under ockupation eller i flyktingläger och med influenser från grannländernas kultur har deras samhälle och normer förändrats.

Det är problematiskt att det idag finns få kvinnliga ledare och politiska förebilder för unga kvinnor att inspireras utav. Polisario är västsaharierna legitima representant enligt FN. De har sedan år 1973 representerat det västsahariska folket, och utgör styret i republiken Sahariska Arabiska Demokratiska Republiken, Västsaharas stat. Vid självständighet kommer man öppna upp för flerpartisystem. Tidigare ingick 30 % kvinnor i parlamentet – idag endast 12 %. Att man som ung kvinna endast ser ett fåtal kvinnor i högt uppsatta positioner gör det svårt att se sig själv i dessa, säger Senia.

Däremot finns det många engagerade kvinnliga aktivister i projekt inom det västsahariska civilsamhället. Ofta utgör kvinnor dock en majoritet i projekts startfas, men i dess slutfas är de styrda av män. Senia menar att anledningen är de sociala förväntningar som numer finns på kvinnor. Efter möten förväntas hon återgå till hemmet och sköta alla dess sysslor. Men sådan var inte strukturen tidigare, berättar Senia. Hennes mormor var lärare på heltid vilket innebar att hennes morfar fick sköta hemmets bestyr. Hon tror att förändringen till stor del beror på influenser från andra kulturer, tv och internet, då dessa stereotypa könsroller inte tidigare präglat det västsahariska samhället.

Vad gäller utbildningsnivå, avslutar fler kvinnor än män sin universitetsutbildning. Trots att det är få män som tar examen, är det dem som sedan får jobben, medan kvinnorna återgår till hemmen. Senia får själv ofta frågan om när hon bilda sin egen familj. Hon menar att det krävs ett visst mod att gå emot dessa förväntningar. Dessvärre upplever hon att hennes familj på plats i lägren ofta blir ifrågasatta med många frågor kring hennes ovilja att anpassa sig.

Kvinnan har ansetts mycket viktig i det västsahariska samhället och tidigare tillåtits ha framträdande roller. Idag ser verkligheten annorlunda ut. Det är oroande och Senia föreslår kvotering som en möjlig lösning för att bryta detta mönster.

Det är en stor utmaning att under de speciella omständigheter det västsahariska folket lever under, återfå politiskt aktiva kvinnor. Men det finns unga, modiga västsahariska kvinnor som vill se förändring. Själv är hon övertygad; om unga kvinnor tillåts följa sin egen vilja och trivs i den roll de väljer, är det fördelaktigt såväl för henne själv, som för hennes familj och det västsahariska samhället i stort.

Avslutningsvis beskriver Senia hur det västsahariska folket känner en stor besvikelse inför internationella rätt som är på västsahariernas sida men där realpolitiken till sist styr och i många år har svikit dem. Hon uppfattar att det bland en del unga män finns en önskan om att återuppta den väpnande kampen. De är beredda att dö för sitt hemland, snarare än att spendera resten av sina liv i ett annat lands öken. Många i den äldre generationens som fått utstå krigets fasor och lidande motsätter sig den väpnade riktningen.

Det västsahariska folket har dock inte gett upp sin kamp utan är fortfarande lojala mot sitt land, sin frihet och värdighet. I den ockuperade delen riskerar man att bli misshandlad, arresterad eller kan plötsligt försvinna om man kämpar för västsahariernas rätt till självbestämmande. Trots det bedrivs en daglig kamp med att försvara sin nationalitet, identitet och kulturella symboler. Samma typ av kamp pågår för de västsaharierna i flyktinglägren som numer utgör basen för nationens politiska system och institutioner. Där lever de i exil i väntan på att få återvända till sitt hemland. Den dag de kan göra det vill de vara förberedda, berättar Senia.

 

Fartyg med konfliktmineraler från Västsahara stoppas

Ett fartyg lastat med fosfat från ockuperade Västsahara har stoppats vid en hamn i Sydafrika. Det sker några månader efter att EU-domstolen fastslagit att Västsahara och Marocko är separata territorier och att det västsahariska folkets godkännande behövs för utvinning och export av naturresurser från Västsahara. 

Fartyget NM Cherry Blossom ligger just nu ett par kilometer utanför Port Elizabeth i Sydafrika och tillåts inte åka vidare med sin last på uppskattningsvis 54 000 ton fosfat, som är värt över 5 miljoner US-dollar. Fartyget som var på väg till Nya Zeeland stoppades till följd av en juridisk process som initierades av Polisario, västsahariernas legitima representant enligt FN. 

”This is a non-renewable resource, one which needs to stay in the ground until the Saharawi people are given what is the basic commitment of the international community to choose their future.”, skriver Emhamed Khadad från Polisarios ledning i ett pressmeddelande. 

Marocko, som ockuperat Västsahara sedan 1975, exploaterar och exporterar stora mängder fosfat från ockuperat område i strid med folkrätten. Mineralen som används till konstgödsel säljs av statligt ägda marockanska företag till omvärlden. 

– Nu ser vi äntligen att en last med konfliktmineraler från ockuperat område beslagtas. Det här sker nu i Sydafrika och vi bör kunna förvänta oss att även europeiska länder ska följa internationell rätt, säger Julia Finér, talesperson Emmaus Stockholm. 

Stark kritik riktades mot EU då fartyget Key Bay, lastat med fiskolja från ockuperade Västsahara, i januari gick i land i Frankrike och lastade av utan att stoppas, i strid med EU-lag. EU-domstolen slog i sin dom den 21 december 2016 fast att Västsahara inte får ingå i EU:s handelsavtal med Marocko. 

Läs mer om fartyget i Reuters och WSRW:s rapportering.

Sverige svek Västsahara i säkerhetsrådet

Ännu en gång sviker FN Västsahara. I natt förlängde FN:s säkerhetsråd mandatet för MINURSO, den enda FN-styrka i världen som inte har mandat att övervaka brott mot mänskliga rättigheter. Trots att säkerhetsrådets resolution inte inkluderade ett utökat mandat röstade Sverige för resolutionen i ett enigt säkerhetsråd. 

– Sverige borde ha lagt ner sin röst. Nu signalerar man att man accepterar att MINURSO:s mandat inte inkluderar övervakning av brott mot mänskliga rättigheter och att säkerhetsrådets resolution är så obalanserad och svag, säger Julia Finér, talesperson för Emmaus Stockholm.

Förra året lade Nya Zealand ner sin röst med motiveringen att resolutionen inte levde upp till det ansvar som säkerhetsrådet har för Västsahara. Texterna i FN:s resolutioner har under åren urvattnats, det skrivs inte längre om ockupation eller avkolonisering. Att MINURSO står för United Nations Mission for the Referendum in Western Sahara, och att styrkans uppgift är att genomföra en folkomröstning där västsaharierna får utöva sin rätt till självbestämmande ignoreras i dagens resolution – ordet folkomröstning förekommer inte. 

– Resolutionen får det att verka som att det handlar om en konflikt mellan två jämbördiga parter, men det är en ockupationsmakt och ett ockuperat folk. Faktum är att frågan om Västsahara är en avkoloniseringsfråga. Vi vill se att Sverige tar ledarskapet för att se till att den folkomröstning som västsaharierna lovats, där självständighet är ett alternativ, genomförs, fortsätter Julia Finér. 

Resolutionen som antogs i säkerhetsrådet i natt nämnde inte heller den pågående uppmärksammade rättegången mot västsahariska människorättsförsvarare som demonstrerat i Gdeim Izik, Marockos exploatering av Västsaharas naturresurser eller EU-domstolens dom från december 2016 som fastslog att Västsahara inte får innefattas i handelsavtal med Marocko.

Så kan textilsvinnet minska

Idag skriver Dagens Nyheter om Emmaus Stockholms arbete med klädinsamling och second hand. Det bästa sättet att minska textiliers klimatpåverkan är att använda dem många gånger, skriver DN. Att handla second hand är därför ett klimatsmart val.

Enligt DN slänger en person i Sverige i genomsnitt 7,6 kilo textil i soporna varje år medan endast 2,4 kilo lämnas till klädinsamlingar. Emmaus Stockholm sorterar 350 ton textil varje år, men har kapacitet till att sortera mer.

– Vi skulle kunna samla in ännu mer och vill uppmana folk att skänka kläder och textilier till oss istället för att slänga i soppåsen, säger Brian Kelly, vice ordförande och sorteringsansvarig.

DN skriver att det krävs 1500 liter vatten, 1 kg kemikalier och 4-10 kg växthusgaser för att producera en t-tröja. Ett enkelt sätt för konsumenter att minska sin klimatpåverkan är att skänka kläder och textilier till ideella föreningar som ser till att kläderna återanvänds i den högsta grad som går. Genom att handla second hand bidrar man även till minskad nyproduktion.

– När man skänker kläder till oss eller handlar i våra butiker bidrar man också till vårt arbete med bistånd och mänskliga rättigheter, fortsätter Brian Kelly.

Emmaus Stockholm har två parallella mål: att ha så liten miljöpåverkan som möjligt och samla in så mycket resurser till bistånd och ändamålsenligt arbete som möjligt. Bland annat skickar organisationen kläder till de västsahariska flyktinglägren i Algeriet och stödjer västsahariska människorättsorganisationer.

Läs DN:s reportage om second hand och Emmaus Stockholms arbete och textilsvinnet. 

Facebook blockerar röster inifrån ockuperade Västsahara

Just nu pågår en uppmärksammad rättegång mot 24 västsaharier som fredligt demonstrerat för sina rättigheter i ockuperade Västsahara. Internationella observatörer på plats vittnar om en orättvis rättegångsprocess. Equipe Media, en grupp västsahariska journalister som rapporterar kring rättegången och vill påkalla omvärldens uppmärksamhet har precis fått sin Facebooksida blockerad. 

Marocko har ockuperat Västsahara sedan 1975 och är ansvarigt för systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter. Västsaharier som kämpar för sin rätt till självbestämmande riskerar misshandel, tortyr och långa fängelsestraff. Utländska journalister tillåts inte åka in i det ockuperade området och rapportera därifrån. 

Journalistkollektivet Equipe Media består av västsaharier som dokumenterar och sprider nyheter om människorättsbrott som begås mot västsaharier. De menar att det pågår en nyhetsblockad mot Västsahara och mitt under den pågående rättegången fick de reda på att Facebook hade blockerat dem från att lägga upp bilder och klipp på sin sida. 

I ett pressmeddelande uppmanar Equipe Media nu Facebook att ”kontrollera riktigheten i klagomål mot västsahariska informationssidor innan man genomför blockeringar och på så sätt undvika att bli medhjälpare till en repressiv stat som ägnar sig åt att begränsa yttrandefriheten”.

Sociala medier spelade en betydande roll i den Arabiska våren och gör det likaså för västsaharierna som lever under den marockanska ockupationen. I den pågående rättegången står 24 västsahariska människorättsförsvarare åtalade efter att de deltagit i ett protestläger i Gdeim Izik i Västsahara 2010 där tusentals västsaharier krävde sina grundläggande mänskliga rättigheter. 

Följ den pågående rättegången här.

Läs mer om protesterna i Gdeim Izik 2010 här.

 

Riksdagsledamöter springer maratonlopp för Västsahara

Idag springer de socialdemokratiska riksdagsledamöterna Mathias Tegnér och Eva Lindh Sahara Marathon. Loppet genomförs i Saharaöknen i sydvästra Algeriet, där 165000 västsaharier bor i flyktingläger sedan deras land ockuperades av Marocko. Deltagare från hela världen springer för att uppmärksamma att det finns en koloni kvar i Afrika, nämligen Västsahara.

Emmaus Stockholm träffade riksdagsledamöterna Mathias Tegnér från Tyresö och Eva Lindh från Linköping vid starten.

Läs mer på vår MyNewsdesk

Mathias Tegnér och Eva Lindh Sahara Marathon 2017 red

Svenskar springer maraton i öknen för Västsaharas frihet

Idag kommer en svensk delegation med medlemmar från Afrikagrupperna, Emmaus Stockholm, Emmaus Björkå, Emmaus Åland och Gävleborgs biståndsgrupp delta i Sahara Marathon – ett lopp till stöd för västsaharierna, vars land har varit ockuperat av Marocko i 41 år. Loppet genomförs i Saharaöknen i Algeriet där de västsahariska flyktinglägren är belägna.

– Vi vill visa västsaharierna att de inte är bortglömda. Vill Sveriges regering slå vakt om folkrätten måste frågan om ockuperade Västsahara och rätten till självbestämmande lyftas inom EU och FN, säger Julia Finér, talesperson för Emmaus Stockholm, en av dem som ska springa loppet. 

Läs mer på vår MyNewsdesk

Marocko utvisar svenska Amalie – portad från Västsahara

Måndag 23 januari 2017. Amalie Wuotila, 20 år, från Övertorneå har just blivit stoppad av marockansk polis från att åka till Västsahara. Hon och hennes reskamrater som var på väg till huvudstaden El Aaiún blev utslängda ur bussen för att polisen ansåg att de pratat med ”fel folk”, nämligen en västsaharisk kille.

– Vi blev just avslängda ur bussen mitt ute i ingenstans, säger Amalie Wuotila till Emmaus Stockholm. Det är väldigt stressigt, det är sex poliser som vill tvinga oss att åka tillbaka till Agadir i en pytteliten taxibil, fortsätter hon. 

Det var när bussen nådde en checkpoint utanför staden Tantan i södra Marocko vid 8-tiden svensk tid som marockansk polis beordrade Amalie, och hennes norska klasskamrater som hon reser med, att stiga ur. De nekas från att åka vidare till sin slutdestination, Västsaharas huvudstad El Aaiún. Gruppen tvingas nu att åka tillbaka norrut till den marockanska staden Agadir. 

– Jag ville lära mig mer om situationen och visa solidaritet med västsaharierna. Faktum är att ockupationen pågår och att det internationella samfundet inte tar sitt ansvar. Sverige som nu sitter i Säkerhetsrådet måste stå upp för västsaharierna och försvara folkrätten, säger Amalie Woutila, som till vardags studerar i Norge.  

I mars förra året utvisade Marocko delar av FN:s fredsstyrka som finns på plats i ockuperade Västsahara, och ännu har all personal inte tillåtits återvända. Sverige har under ordförandeskapet i Säkerhetsrådet nu i januari inte satt denna fråga på agendan. FN-styrkan MINURSO, vars mandat förhandlas i april varje år, är den enda fredsstyrkan i världen som inte har rätt att övervaka mänskliga rättigheter.

Uppdatering 22:00 svensk tid: Nu sitter Amalie och hennes fem vänner i en bil som eskorteras av två polisbilar och kör norrut i Marocko.

Trots EU-dom – Fartyg med fiskolja från Västsahara går i hamn i Frankrike

I morse anlände lastfartyget Key Bay till den franska hamnen i Normandie. Hamnmyndigheten på Kanarieöarna har tidigare bekräftat att lasten kommer från Västsahara. Importen via detta fartyg är den första som sannolikt bryter mot EU-lag, sedan EU-domstolen i december slagit fast att produkter från Västsahara inte får ingå i handelsavtal mellan EU och Marocko. 

– Det är oerhört allvarligt att EU inte sätter stopp för ockupationsmakten Marockos försäljning av Västsaharas naturresurser, som strider mot handelsavtalet och mot folkrätten. Det här visar hur angeläget det är att medlemsstater som Sverige agerar, säger Julia Finér, talesperson Emmaus Stockholm.

I domen från EU:s högsta instans i december fastslogs att varken frihandelsavtalet för fiske- och jordbruksprodukter eller det övergripande associeringsavtalet mellan EU och Marocko kan inkludera Västsahara. Domen klargör att handel med produkter från Västsahara kräver tillåtelse från Västsaharas folk och deras legitima representant enligt FN, Polisario.

EU-parlamentariker, däribland Bodil Valero (MP), har i ett brev till EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström uttryckt djup oro över denna ”kränkning av den senaste domen”.

– Det västsahariska folket har rätt till självbestämmande och det innefattar rätten till sina naturresurser, skriver Bodil Valero, tillsammans med Florent Marcellesi och Kosé Bové från De Gröna i EU-parlamentet.

Läs mer om varför den import som sker via det norskägda lastfartyget Key Bay inte är i linje med EU-lag här.

EU-domstolen: Västsahara är inte en del av Marocko

Idag kom EU-domstolens slutdom som fastställer att Västsahara inte kan innefattas i handelsavtal mellan EU och Marocko. Domen är i linje med det utlåtande domstolens generaladvokat gav i september, och berör både frihandelsavtalet och associeringsavtalet mellan EU och Marocko. Domen styrker den position som Sveriges regering har haft i frågan.

– Att Västsahara inte är en del av Marocko, vilket redan är FN:s och Internationella domstolen i Haags hållning, har nu också fastslagits i EU-domstolens högsta instans. Det här markerar en viktig milstolpe i västsahariernas fredliga kamp för självbestämmande, säger Julia Finér, talesperson för Emmaus Stockholm.

I december 2015 hävde domstolens lägre instans det frihandelsavtal mellan EU och Marocko som gäller jordbruks- och fiskeprodukter, eftersom det i praktiken har inkluderat den del av Västsahara som är ockuperat av Marocko. Domen överklagades då av EU-kommissionen och medlemsländerna. EU-domstolens slutdom fastställer idag att handelsavtalet ska fortsätta gälla – men produkter från Västsahara får inte innefattas inom avtalet. Domstolen går dessutom längre och fastställer att detta gäller även för det övergripande associeringsavtal som EU har med Marocko.

– Nu gäller det att det säkerställs att västsahariska produkter inte kommer in på den europeiska marknaden märkta som marockanska, vilket hittills har varit fallet. Marocko exploaterar Västsaharas naturresurser i strid med folkrätten och det måste få ett stopp, fortsätter Julia Finér.

Vid frågor

Har du frågor om Emmaus Stockholms arbete så är du välkommen att kontakta informationsansvarig Anna Hakami på telefon 0737-84 52 22 eller skicka e-post: anna.hakami(at)emmausstockholm.se.

Vill du skänka

Kalendarium

Jul
4
tis
14:00 Almedalen: Hur förhindras svensk...
Almedalen: Hur förhindras svensk...
Jul 4 kl. 14:00 – 15:00
  Medverkande Birgitta Ohlsson, utrikespolitisk talesperson, Liberalerna Kenneth G Forslund, ordförande utrikesutskottet, Socialdemokraterna Abida Mohamed, ordförande, NOVA Western Sahara Erik Hagen, styrelsemedlem, Western Sahara Resource Watch Anna Sundström, generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center (moderator) EU-domstolen[...]
16:00 Almedalen: Vad är framtiden för ...
Almedalen: Vad är framtiden för ...
Jul 4 kl. 16:00 – 16:45
Medverkande Abida Mohamed, ordförande, NOVA Western Sahara MUF SSU CUF LUF KDU Grön Ungdom Julia Finér, talesperson, Emmaus Stockholm Unga västsaharier har levt hela sina liv under Marockos ockupation eller i flyktingläger utanför sitt land.[...]
Kontakt
Stöd vår verksamhet. Betala in till vårt postgironummer, 90 03 97-1. Tack för ditt stöd!
Klicka här för att läsa om Svensk Insamlingskontroll. Extern länk till deras hemsida.